Vibrationsmätning i Göteborg: Varför, hur och vilka regler som gäller

Göteborg bygger, borrar, spontar och spränger. Samtidigt står många byggnader på känslig lera, äldre träpålar och blandad berggrund. I den miljön spelar vibrationsmätning i Göteborg en avgörande roll. Med rätt metod kan entreprenader fortsätta säkert, grannar känna trygghet och beställare få tydliga fakta när frågor om sprickor och påverkan uppstår. Vibrationsmätning kopplar ihop teknik och juridik. Den sätter siffror på hur marken rör sig, visar om riktvärden överskrids och skapar ett spårbart underlag. När mätningen kombineras med professionell för- och efterbesiktning blir bilden komplett: hur såg byggnaden ut före arbetet, vad hände under tiden och vad gäller efteråt.

När behövs vibrationsmätning

Vibrationsmätning Göteborg är en kontrollerad mätning av markens svängningar vid exempelvis sprängning, pålning, packning eller schaktning. Instrument registrerar svängningarnas styrka och frekvens i realtid. Värdena jämförs med riktlinjer i en riskanalys och sammanställs i protokoll. Syftet är att förebygga skador, hantera risker och ge objektiva fakta om påverkan.

När räcker en besiktning och när krävs mätning? Vid arbeten i tät stadsbebyggelse, i närheten av kulturhistoriska fastigheter eller vid projekt med osäker markrespons är mätning i praktiken standard. I Göteborg gäller det ofta innerstaden med spårvagnstrafik, äldre hamnkvarter och områden med mjuk lera. Även vid villagrundssprängning i kranskommunerna är mätning vanlig, eftersom husens avstånd varierar och berglera-skikt kan ge oväntade förstärkningar av vibrationer.

Situationer där mätning typiskt efterfrågas:
– Sprängning i berg eller vid tunnlar och schakter
– Pålning, borrning och spontning längs känsliga stråk
– Tunga packningsarbeten intill lättare konstruktioner
– Större logistikflöden eller omledning av tung trafik på tillfälliga vägar

Mätningen minskar risken för tvister. Om sprickor påstås ha uppstått under projektet visar registrerade vibrationer om nivåerna hållit sig under förväntade riktvärden. Samtidigt kan mätdata signalera behov av ändrad metodik till exempel mindre laddmängder, andra tändplaner eller förändrad arbetsordning.

Så går mätningen till

Arbetet börjar med en riskanalys. Där kartläggs omgivande byggnader, känsliga installationer och markförhållanden. Analysen mynnar ut i rekommenderade restriktioner och kontrollåtgärder, inklusive var och hur mätpunkter ska placeras.

Själva mätningen sker med sensorer, ofta geofoner, som fästs på noga valda punkter. Den vanligaste mätstorheten är svängningshastighet (mm/s), även kallad peak particle velocity. Den beskriver hur snabbt markpartiklarna rör sig och korrelerar väl med risken för kosmetiska sprickor. Vid behov kompletteras med:

• Acceleration och frekvens, för att förstå hur vibrationerna påverkar olika konstruktioner
• Luftstötvåg/övertryck vid sprängning
• Komfortmätning i lokaler där människor vistas

Noggrann placering är viktig. Avstånd till källan, undergrundens lagerföljd och konstruktionsdetaljer påverkar resultaten. I Göteborg kan kombinationen av berg, lera och fyllnadsmassor göra att vibrationer fortplantas olika i korta sträckor. Därför väljs mätpunkter både nära och längre bort, ibland på flera fasader.

Instrumenten loggar händelser och kan larma om nivåer närmar sig satta gränsvärden. Under projektet analyseras kurvor och toppvärden löpande. Efter avslutat arbete sammanställs allt i ett vibrationsprotokoll där mätvärden, tider, plats, händelser och eventuella överskridanden framgår.

När besiktningar genomförts före och efter, enligt svensk standard för byggnadsbesiktning (SS 460 48 60), kan protokollet jämföras med dokumenterade sprickbilder för att bedöma eventuella förändringar. För den som söker pålitlig hjälp med besiktning, riskanalys och mätning i Göteborg rekommenderas byggbesiktning.com.